Efter ett år på Öckerö Seglande Gymnasieskola..

Idag seglar min klass iväg igen med T/S Gunilla i två månader utan mig.

För er som läst min blogg ett tag vet att jag för ett år sedan började på Öckerö Seglande Gymnasieskola och flyttade sedan ut till ön själv i en stuga och bodde där i höstas. Jag har även varit ute och seglat och bott på en skuta i 2,5 månader medan vi seglat över atlanten. Det var en sjukt cool och spännande resa men också självklart en mycket påfrestande resa med tanke på att jag inte fick träffa min familj och vänner hemma på så länge. Att jag valde denna skolan är egentligen ganska underligt då jag innan kunde längta hem efter en vecka hemifrån och jag är väldigt hemmakär. Men jag började på skolan och jag åkte på resan och på hem vägen var jag stoltare än någonsin.

Men jag har nu efter att ha gått ett intensivt år på Öckerö och haft ett långt och skönt sommarlov insett att detta räckte, att jag inte ville åka iväg igen direkt efter sommaren och jag har insett att detta var inget för mig. Jag har velat extremt mycket under detta året på Öckerö, jag har velat byta flera gånger men har sedan ångrat mig. Jag har inte trivts med att bo hemifrån redan och att pendla nästan 5 timmar per dag har varit för tröttsamt. Men på något sätt höll jag det fortfarande inom mig då jag var rädd att andra skulle se detta som ett misslyckande som om att jag inte klarade detta. Och det har varit så kul att kunna berätta alla dessa spännande sakerna om en så spännande resa och vad skulle jag annars berätta om? Att jag sitter i ett klassrum..?

Men efter att jag insett att detta inte är något misslyckande utan att detta helt enkelt bara inte var något för mig så gick det ganska fort tills jag satt i soffan med mailen uppe och mailade runt till alla olika skolor runt om i Göteborg.

Flera har frågat mig de senaste veckorna om det känns konstigt att min klass (gamla klass) nu ska åka iväg igen utan mig. Men om jag ska vara helt ärligt har det inte känts konstigt eller jobbigt alls, det har egentligen bara känts som en lättnad och att det ska bli kul att få följa resan från mobilen istället för på plats. Imorse när jag vaknade och såg när alla skickade bilder från Gunilla (båten) så kan jag dock medge att det för första gången kändes lite konstigt, inte jobbigt men lite konstigt. Men det är självklart att det känns lite underligt att se hela sin klass vara på den båten som man tillsammans bott på i nästan 3 månader tillsammans innan. Men just nu är jag framförallt väldigt taggad på att bara få börja om på nytt och lämna detta bakom mig.

Tillbaka till skolsökandet, som sagt så sökte jag många skolor och fick även plats på relativt många skolor men jag väntade ändå på att få de sista svaren. När jag hade fått det så valde jag att välja Kitas Gymnasium och fortsätta med min linje samhäll. Anledningen till att jag valde den skolan är för att jag tror och hoppas att jag kommer passa in där och trivas men också framförallt för läget. Skolan ligger alltså mitt i stan och det tar mig ca 20 min för att komma till skolan. Förstår ni skillnaden? Gå på en skola på en ö 2,5 timma bort och nu gå på en skola nära hem mitt i stan.

Igår så var det dags för mig att gå på första mötet på skolan, se skolan, träffa rektorn och skriva in mig. Jag var faktiskt ganska nervös innan men skolan var hur mysig som helst. Blev jätte förvånad över att trots att det är en lägenhetsskola så var den ganska stor! Men efter besöket på Kitas så blev allt mer verklighet och jag insåg att jag faktiskt ska börja i en ny klass och ny skola på måndag, och då kom nervositeten.

Jag ser verkligen fram emot att få börja om, få nya kompisar och att ha tid för att ha en fritid efter skolan, men just nu börjar nervositeten ta över. Det som känns jobbigt är att alla andra redan har gått ett år tillsammans nu och känner varandra och där ska jag komma helt själv, inte ha någon aning om vart jag ska ta vägen.

Jag vill bara spola fram tiden en månad tills då jag förhoppningsvis har klickat med någon eller några och börjat känna mig trygg på skolan. Det är nog egentligen bara att stå ut första dagen då det är jobbigast och sen blir det bara enklare och enklare. Men jag är som sagt också väldigt taggad och ser fram emot detta.

Jag är jätteglad över det val jag har tagit och det känns skönt ändå att jag inte ångrar detta året på Öckerö alls, jag ser bara detta som ett år med många nya erfarenheter och upplevelser jag kommer ta med mig resten av livet. Och jag hoppas såklart att alla mina klasskompisar på Öckerö får en superbra resa! Uppdateringar om nya skolan kommer självklart efterhand.

Om det är någon som har några frågor eller så om Öckerö eller något annat så svarar jag gärna på dem!

Kram


Gillar

Kommentarer